2 år sen jag var inne och retade upp många men fick igång prat om mentorer. Hur har det gått? Ser att jag ligger 242:a plats med 0:-. Då låg jag på 600:e. En tanke då var bl.a att inte utesluta nya stall som fuskade utan ge varningar. Nu såg jag en annat sätt att stödja nya stall. Giron tyckte han hade mer pengar än han hade behov av och betalade överpris vid köp, det har jag också, så jag har lagt ett par överbud på hästar från nyare stall. Hoppas de inte straffas för jag tänker stödja ett tiotal till under veckan. Kanske det finns rika stall som vill spelet ska fortsätta och ger nya en bättre chans att fortsätta.

Du ser inte skillnaden på att betala ett överpris för en bra häst än att bara höja och lägga ett mångmiljonbud på en häst som ingen skulle vilja köpa för en krona ens en gång?

Att punga ut miljoner på börsen på sjukt dåliga hästar finns det ingen mening med. Fusk är någonting som skall rapporteras och åtgärdas. Det tror jag att alla involverade är överens om. Skall Travzonen börja tillåts fusk så kommer antalet aktiva stall minska markant.

Antal stall som sprungit in pengar
2022 E3 - 241
2022 E2 - 241
2022 E1 - 259
2021 E4 - 261
2021 E3 - 245
2021 E2 - 233
2021 E1 - 244

2019 E1 - 256

2017 E1 - 350

Antall stall som sprungit in över miljonen
2022 E3 - 77
2022 E2 - 76
2022 E1 - 76
2021 E4 - 70
2021 E3 - 73
2021 E2 - 78
2021 E1 - 74

2019 E1 - 72

2017 E1 - 73

Spelet har mer åren tappat antal stall som kör 4-5 lopp och sedan aldrig mer är aktiva. Det vill säga fuskstall. Antalet aktiv stall och stall som springer in över miljonen på en etapp är snarare väldigt jämna. Antal stall som springer in över en miljon är väldigt jämnt mellan 70-80 stycken.

Bra att det lever vidare. Men saknar vad som händer med lag som försöker 1-3 säsonger och sedan försvinner.
Får väl tala för mig
jag försökte 6 säsonger:
insprunget 900 000:-
avel 120 st
sålda 80 st 1 600 000:-
totalt 2,5 millar in och jag hade inte råd med anläggning o tränare efter 1,5 år

Har du analyserat varför siffrorna inte gick ihop?

De gäller att köpa in billiga hästar få dom att prestera välja rätt lopp kusk osv och sen sälja ,
Jag har råd med anläggning osv efter endast 1 hel etapp köpte precis 2 föl för sammanlagt 1 miljon och pengar finns det kvar

V75, V5, DD, GS75, V4 och DD gick inte så jag fortsätter gnälla. Om jag läser rätt Gerards statistik så sjunker miljonärerna vid 350 stall. Alltså finns inte prispengar för max 300 stall. 3-åringar har flera lopp i loppen och det finns bra pengar och i 5år o äldre men då får man stå över 3-4 årings säsongerna, alla lopp finns inte anmälda till så lite outnyttjade pengar finns men det är lite. Själv utnyttjade jag 5åringar utan pengar o anmälde 3 till varje löp o tog som regel alla pengar. Hoppas någon kan rätta till så att det blir 1000 stall och det kommer in annonsörer och det utvecklas vidare.

Tror man att man måste avstå från att starta hästar som är 3-4 år för att det inte finns lopp för 5 år och äldre som sprungit in pengar förstår jag varför ekonomin inte går ihop version 1.0

Lägger man ner alla pengar man har på att köpa usla hästar för mångmiljonbelopp förstår jag att det inte kommer gå ihop i version 2.0

Jag kan dela med mig hur det varit att bygga ett stall för toppen av TZ. Det har varit en hel del nybörjarmisstag på vägen som andra kan undvika.

Såna här inlägg om att det är omöjligt att överleva på TZ kommer då och då, och eftersom jag fortfarande minns hur det var att kämpa med de ekonomiska siffrorna från vecka till vecka och etapp till etapp så förstår jag att det inte är något som är lätt. Men jag tycker mig också kunna läsa mellan raderna på vilka som verkligen försökt och vilka som inte ens försökt att analysera sin strategi eller brytt sig om att ha en. För mig är det skillnad på att misströsta när man "levt lyxfällanliv" än att rätta skeden efter mun.

Här kommer resan.

Jag byggde en träningsanläggning dag 1. Det skulle jag aldrig göra om jag startade om i dag. Den är den största tillgången, men också den absolut största boven i dramat i utgifter. Det enda som är viktigt är att bygga ekonomi första etapperna och där en enkla regeln är att sälja betydligt dyrare än vad man köper för på auktionen.
Jag rev aldrig träningsanläggningen, men med facit i hand så innebar det att jag förlorade investeringsutrymme i att köpa och sälja, och följden blev att jag förmodligen tappade en del tid innan stallet var ekonomiskt redo att behålla bra hästar för att själv tävla långsiktigt med.
Ekonomin var aldrig på minus, men med "bara" några hundra papp i kassan fr. vecka till vecka blev varje vinstförsäljning viktig. Om jag så köpte för 1 kr och sålde för 20 000:-. Alla extra inkomster var viktiga för att dämpa de röda siffrorna. Och att man sedan lyckades rejält med 1-2 försäljningar/etapp där man kanske istället gjorde en vinst på 200-300 tusen.

Jag blev "lurad". I början körde jag med "normal" inställning i flera lopp istället för att "ge allt". Min gode vän i Stall On Fire - som startade samtidigt - vidarebefordrade en hel del tips som rutinerade spelare delade med sig av. T.ex. att spurtnollor var överlägsna att tävla med, välj kusk efter form och inte skicklighet och att det var bra att sälja hästar med höga startpoäng. Jag lyssnade givetvis, men man är envis och behöver ibland lära sig saker den hårda vägen med att se misslyckanden själv.
En häst sålde jag alldeles för billigt till "On Fire". Jag hade kommit över en reject från Cherry som hade vunnit nåt lopp och fått ihop en del startpoäng. Inga märkvärdiga poäng, men jag bestämde mig för att sälja då den inte presterade som jag hoppats på. Enda frågan som On Fire ställde var om jag "gett allt" i loppen eller enbart kört "normalt". Jo, det var en hel del "normalt".
Såldes för ca 150 000 kr, On Fire gav allt, hästen vann 2-3 raka lopp och såldes för miljoner. Därefter kom sanningen att jag det inte fanns utrymme att försöka annat än att "ge allt" i alla lopp såvida man inte gått på en kusknit.
Vi är fortfarande i dag bästa vänner, men det var en jävla smäll av lärdom.

On Fire expanderade betydligt snabbare än jag. Pengarna han fick in innebar att han kunde maxa stallutbyggnad och köpa och sälja snabbare än jag. Dessutom fyndade han bättre. Jag var akterseglad och det kändes som att det var ett försprång som aldrig skulle kunna gå att ta in.
Men så kom några lyckoköp. Ostartade hästar som köptes billgare än de borde gått för på auktionen (köpte bl.a. min allra viktigaste häst på en vardagsförmiddag för ca 500 000 kr och kunde en vecka senare sälja för 6 miljoner en vardagskväll. Hästen budades upp fr. 2 000 000 kr av de rikare stallen, och att följa den budgivningen var minst sagt exalterande. Allt från att utgångsbudet var lagt till att det blev budkrig.
Hästen heter i dag White Hart Line och är gammal som gatan. Hon kommer mer om senare.

Jag lyckades snart även köpa in ett annat föl som tog tre raka segrar innan Deutschland GP och kom dit som favorit efter seger i första Breedersförsöket. Jag la ut henne på vinst och förlust för åttasiffrigt belopp och Stall Giron nappade. Ett oerhört överpris givetvis, och Giron tävlade en del med henne innan hon blev avelsto i hans armada.

Härifrån kände jag att jag kunde försöka att behålla hästar som hade tävlat ihop startpoäng och som jag trodde kunde bli bra. Då hade jag ungefär 20 miljoner på kontot. Innan dess var det enbart strategin att köpa billigare och sälja dyrare. Det finns stall som aldrig köper hästar de inte kan byta namn på - dvs att de måste vara ostartade - och att starta lovande föl och sen sälja var således en rejäl chansning som vi egentligen inte hade råd med. Ibland gjorde vi det, men om vi lyckades avla fram en häst med spurtnolla och bra träningssiffror så såldes de direkt. Fram tills nu.

Snart kom första stora segern. Bocklages Law plockade hem Derbyt. En i övrigt medioker häst, men då låg Derbyfinal samma vecka som försöket och min kuse hade lyckats att ta sig till final som tvåa med skor på. Det fanns en enda häst i finalen som kunde gå barfota och den var Bocklages, och att Thomas Uhrbergs form gick från 7-9 mellan anmälning och start innebar att det gick vägen. I dag hade jag sålt hästen direkt efter Derbysegern, men man ville ju testa en del med honom. Seger i första G5-försöket också, men därefter visade han sitt rätta jag. Han såldes senare för en ganska ordinär summa pga dåliga träningssiffror och icke anmärkningsvärda egenskaper, men hade förmodligen inbringat det tiodubbla om jag lagt ut honom för mer rutinerade stall att tävla med istället.

Stallet byggdes ut till max. Flygplan köptes in. Nu fanns allt på plats och allt som allt hade det tagit 7-8 etapper. Därifrån köptes några lovande föl, men framförallt köpte jag redan tävlade hästar med spurnollor och som tappat sina startpoäng. Där fick man bygga dem från vardagslopp till helglopp, och sedan fanns det en och annan som tog sig hela vägen till Grand League. Att få med 9-10 hästar till Travzonen Open var grunden för att köra in mer än fem miljoner. Där kunde en häst med 70 startpoäng gå till att ha 500+ startpoäng, och sedan matchas i lite tuffare lopp.

Just White Hart Lane som nämndes i inlednignen var en saga för sig. Hon såldes som ostartad till Stall Useless där han bytte namn till Useless Breakdown, och som femåring lyckades jag köpa tillbaka henne för en halv mille av Stall Brucelee. Hon hade inte varit märkvärdig, men heller inte klappkass, och av någon konstig anledning hittade hon sitt rätta jag hos mig. Hon sprang in 12,7 miljoner hos mig, och som tolvåring (!) bytte jag namn på henne då min egen ansökan fanns kvar sedan jag ägde henne en vecka som föl.
Totalt inbringade hon i runda slängar en vinst på 17-18 miljoner, och det är klart att det bidragit till att stallet lyckats senare genom åren.

Med fullt stall, träningsanläggning och full personalstyrka så räknade jag snabbt ut att stallet behövde köra in ca 2 miljoner per etapp för att gå plus minus noll. Allt över det var vinst i kassan. Och att sedan kunna köpa framförallt ostartade unghästar i början av etappen så behöver man köra in mer för att kunna vara med i de allt mer hetsiga budgivningarna. Jag läser ofta att "de stora stallen" har hur mycket pengar som helst, men sanningen är snarare att vi litar på att köra in mer än 2 miljoner och investerar därefter. Jag viker fortfarande i budgivningar när det blir för höga summor och jag inte anser att hästen närmelsevis kan köra in de pengarna. Men jag räknar med att "göra förlust" på en hel del av de som köps in, men hoppas att några ska göra vinst med att springa in mer än de köps in för. Samt att jag räknar in någon mille mer i avelsvärde på ston jag hoppas kunna bli stjärnor.

Jag har gått upp mitt i natten så min sambo undrar vad fan jag håller på med - och berättat att jag bara ska köpa en häst. Sucken jag fått tillbaka säger vad hon tycker om det.
Jag har suttit och analyserat ett par hundratals hästar som kört in miljonbelopp. Hur de ser ut som pensionerade, hur de matchats och hur de tränats. Har jag hittat nåt? Kanske. Jag har en del teorier som stämmer ibland, men inga regler utan undantag.
Jag har tröttnat på "skiten", jag har fått motivationen tillbaka, jag har tröttnat igen och sådär går det. Jag kan bli riktigt jävla sne fortfarande på vissa hästar och att de inte löper ut till vad de "borde" kunna, och det händer fortfarande att jag impulsivt lägger ut dem på auktionen och ångrar mig några timmar senare ("hoppas det inte kommer nåt bud..."),

Jag har sålt av hela stallet en gång då jag på riktigt kände att nu får det fan vara. Hade fullt upp med annat i livet och skalade av Travxonen. Kom tillbaka med ambitionen att inte ge mig hän till annat än att ha kul med några hästar, men fick återigen blodad tand och ja, här är vi nu.

Jag är öppen för att få frågor och hjälpa alla, men jag kommer inte svara rakt ut att "gör så här" när det kommer till t.ex. matchningar eller vilka hästar som borde köpas/säljas eller inte. Jag tycker att varje spelare har fulla möjligheter att analysera själva vad de för rätt och fel, och många svar finns i hur framgångsrika stall byggts upp i köp/säljhistorik, hur pensionerade hästar tävlat och tränats samt hur dessa stall agerar även i realtid.
Det är lätt att ge upp, men det här är ett spel som tar 2-3 år att bygga upp rejält. Man kan spela på olika sätt, men de som vill ge sig hän med träningsanläggning och hela köret behöver vara aktiva och tänka ekonomi före framgång i totalinkört i början.

Jag ser mina egna barn vilja ha FIFA-points, vilja ha "köp inuti app" och byter intressen snabbare än vad det tar att bygga upp ett stall här, Kanske är det tidens tand som gör att vi inte har 1000 aktiva stall här, och att en hel del ger upp efter att knappt ha försökt på riktigt?
Tidshorisonten med att bygga upp stallet i två år avskräcker kanske en hel del, men jag själv tyckte det var jävligt kul! Man bröt ny mark och kunde sätta upp nya mål utifrån de mål som man hunnit uppnå. Jag trodde det skulle vara omöjligt att vinna en enda etapp då jag tidigare spelat Sulky där det verkligen var de som spelat längst som vann allt. Här finns det inga såna garantier och det tycker jag också är styrkan med TZ - med ett bra tålamod, strategi och analysförmåga så har alla chansen att faktiskt vara överst till slut.

Lycka till alla utifrån de mål och förväntningarn ni har!

Vilken story! Kommer på Netflix i höst? Nä, men tusen tack för att du delar med dig! Riktigt intressant att läsa och massor av goda insikter för nya stall att ta till sig.

Kan för övrigt hälsa att den gamle derbyhjälten Bocklages Law närmar sig de trettio och tuggar sitt hö i godan ro. I takt med åldern har fertiliteten blivit sämre, så tyvärr har han inte lämnat så stora spår i aveln heller. Men en derbyvinnare är för alltid en derbyvinnare!

Grymt läsvärt Backagård, bland det bästa jag läst på det här forumet.

Man känner igen sig i så många grejer. När larmet på min mobil går så frågar tjejen alltid "ska du köpa en häst eller?" Hon vet att det i princip är enda skälet till att jag ens sätter ett larm.

Och det här med att bli mer än måttligt irriterad på hästar som inte levererar som man kände att de skulle göra som unghästar. Mitt bästa exempel är utan tvekan Anneli. Det är en av mycket få hästar i den exklusiva klubben som vunnit både Kriteriet och Derbyt. Tro fan att man hade förväntningar på henne. Nu var hon visserligen långt ifrån dålig då hon ändå sprang in 8m totalt, men när 2 av de 8 miljonerna kom på de här två segrarna så hade man mycket högre förväntningar på henne. Hon sprang nästan aldrig i Grand Leaguelopp och det bästa hon mäktade med efter Derbysegern var en sketen TZO3-vinst för 500k. Hon sprang 112 lopp i karriären och blev aldrig det hon skulle bli.

Men det viktigaste med ditt inlägg är det du skriver mot slutet, att spelets styrka och charm är att det inte är ett spel du vinner på en kvart. Du måste spela smart, och det är även så att du måste minimera misstagen. Ett dyrt köp för mycket kan skicka dig till frälsningsarméns soppkök och fattigt leverne en tid, samtidigt som du ser andra toppstall kriga om stjärnhästar. Detta har jag fått lära mig den hårda vägen. Min kassa verkade outsinlig under några år, jag blev för tvärsäker på min sak och om någon budade över mig på hästar såg jag alltid till att gå vinnande ur striden. Det har blivit många extremt dumma köp pga min egen arrogans. Köp som bidragit till att jag idag måste både köpa och sälja smart för att försöka komma ikapp.

Man vänder på varenda krona idag. Jag tar t.o.m bort Vitamin Deluxe för äldre hästar då deras träning inte är lika viktig längre. Jag säljer hellre än pensionerar, såvida det inte är ett sto jag gärna vill avla på. Undantaget i nutid är när jag i raseri pensionerade Unistar Cherry, men kollar ni hennes resultatrad de sista 10-15 loppen så kanske ni förstår. Hon gjorde fan inget annat än att galoppera. Lyckligtvis är hon helt ok som avelssto iaf.

Men inte heller jag vill säga till någon att "spela så här, på det här sättet". Det är upp till var och en vad man vill få ut av det. Jag är glad att det finns stall som bara ägnar sig åt avel t.ex. Man har sina favoritstall som man ofta köper hästar av. Utan dessa hade marknaden gått under. Och man KAN fortfarande fynda på unghästar, men man måste ha koll på en hel del grejer, kanske mer än vad man tror. Jag vill inte avslöja för mycket utan tycker det är upp till var och en att studera mer närgående.

Anyway, bra inlägg, kul med lite diskussion och när spelare delar med sig av erfarenheter.

Tack för tillropen!

Känner att jag möjligen glömde andemeningen. Att spelare säger att spelet är orättvist eller omöjligt. Att det krävs att man i princip fuskar.

Det krävs engagemang. När jag läser att Cherry sätter alarmet så nickar jag instämmande.
För att ta mer exempel.
Jag har själv låst in mig på toaletten klockan 19:00 en nyårsafton då nån dåre lagt ut en häst jag känt mig tvingad att köpa. Känt blodet rusa när nån då höjer med tio sekunder kvar och man känner stressen att alla där utanför undrar vad man håller på med.
Jag har förhalat lunchstoppet när jag kört bilen mot Sälen för vintersemester, då jag velat smyga upp nåt viktigt treåringslopp för att sedan hinna anmäla med rätt kuskval till Alfaloppen. Barnen har varit vrålhungriga och även min sambo undrat varför vi inte kunde äta på just den där McDonaldsrestaurangen.
Jag har låtsats lyssna på min kära sambo när vi suttit i soffan och pratat, men det enda jag tänkt på är varför min häst kommit in tre sekunder efter klungan i mål. Jag har ljugit om att jag är glad pga en bagatell när jag i själva verket varit så in i helvetes nöjd med att ha vunnit ett specifikt lopp. Jag har... ja, jag har fan hängt upp stora delar av livet pga Travzonen.
På vintersemestern har jag ställt klockan onödigt tidigt för att slippa förklara mig varför jag telefonsurfar en kvart när alla andra gör sig redo för frukost eller backen.
Inget har kommit gratis. Spelet är som heroin och det är inte konstigt att man då och då bara känner för att sluta att logga in.

Och jag har köpt hästar jag har ansett mig ha råd med. Om stallet körde in en halv miljon så fattade jag att det var åskådarplats som gällde när toppstallen kom in och skulle buda på just den hästen någon lagt ut lite för billigt. Det var bara att vänta på nästa tillfälle. Ekonomin kom först åtta dagar i veckan tills jag kände att jag kunde vara med och tävla på riktigt.
Jag förundras en hel del när jag ser stall som inte kört in speciellt stora pengar genom åren kommer in och lägger miljonbud på hästar. Det är inget som stämde överens med min långsiktiga plan, och jag har ännu inte sett något av dessa stall göra några längre karriärer. Den snåle och ekonomiske - som vill ha hängslen och livrem på - tror jag vinner i längden tills man kan ställa om sin strategi utifrån hur man lyckats utveckla stallet och ekonomin.

Alla stall är viktiga. Det vore jävligt trist och oinspirerande om det skulle vara 40 engagerade stall kvar och sen är det bara stall som kör in 0:- per säsong. Bredden är A och O, och precis som Cherry skriver så behövs det avelsstall och användare med mindre engagemang. Däremot har jag svårt att tycka synd om spelare som tycker att saker och ting ska förändras för att det ska bli lättare eller mer bekvämt att spela. Att vara aktiv och engagerad ska primeras - inte tvärtom. Och några fastnar inte för TZ eller att de slutar pga detta. Ok - önskar er lycka till och att ni hittar ett annat spel där ni inte behöver göra hälften av de uppoffringar som krävs. Själv gör jag dessa uppoffringar med glädje så länge man brinner för det (vilket även jag inte gjort alltid...).

Finns många som är beredda att hjälpa och ge bra tips. Ta den chansen innan ni ger upp. Det är väl det rådet jag kan ge.

Kan detta vara det bästa som någonsin skrivits i forumet? JA! Fy fan vilken underbar läsning. Nästan äckligt hög igenkänningsfaktor på många av sakerna som ni nämner här i tråden. Jag är nästan mållös...

UNDERBART!

Håller helt med föregående inlägg.
Sjukt nice och intressant läsning

Håller med övriga, riktigt kul läsning och hög igenkänningsfaktor på vissa saker.

Vad gäller ursprungsfrågan så är det klart att det hjälper de nya stallen att hålla sig vid liv lite längre, men det är bara konstgjord andning. TZ är ett spel som kräver betydligt mer engagemang än man kanske tror och man måste lära sig. Jag har spelat i åratal utan större framgång just pga mitt stundtals dåliga engagemang. Att bara träna och anmäla till lopp räcker liksom inte. Jag märker direkt när jag har lagt för lite tid på stallet. Det måste man lära sig på egen hand, gärna med en rutinerad mentor vilket jag har och har haft.

Älskar detta spel pga tiden det tar för att bli bra och få stallet att gå runt kollat upp de flesta nu stora stallen det ca 7- 12 TZ år/etapper !! Dessutom finns det många fallgropar och även möjligheter att hitta lite egna vägar.

Tack för tipsen Backagård känner igen mig från din beskrivning " min hustru tycker jag är hel konstig som sitter o leker med mina låtsas hästar " Jag har då även varit amatör tränare i travet IRL så någonstans finns tävlingsnerven även här

Tack för att ni delar era historier och det gör i alla fall mig jäkligt sugen på att kämpa vidare även om stallet haft en motig tid på slutet. Nu är tanken att göra om och göra rätt så därför ligger nästan hela stallet ute till försäljning och träningsanläggningen är riven.

Tanken nu är att jag ska gå på sparlåga ett par säsonger och försöka köpa billigt och sälja i alla fall lite dyrare och inte ha mer än typ 3-5 hästar i stallet!

Lycka till!